Som säkerhetsgranskare kan risktänket vara lätt att glömma bort. Med en stark detaljorientering ser man sårbarheterna och vad det skulle kunna leda till om bara någon som var i samma position som man själv skulle vilja göra något. Det är ett önskvärt synsätt för att hitta sårbarheter - och utan det har risksynen inte något vettigt att fatta beslut på - men när det sedan ska komma något som verkligen har påverkan gör man gott i att omedelbart gå över till risksynen.
För att illustrera vad jag menar tänker jag använda mig av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och deras vägledning för smarta telefoner och surfplattor. Det är i skrivande stund ett dokument de önskar synpunkter på, så ha lite kul, läs igenom, och om du håller med om vad jag skriver härnäst: låt MSB få höra samma sak från dig!
Att jag väljer det dokumentet är inte ur det blå. För lite mindre än ett år sedan kom nämligen ENISA ut med en rapport om top 10 risker för smartphones. ENISA hade bedömt risken för olika sårbarheter, och då också tagit hänsyn till att risken är olika stor beroende på vilken angripare du kan tänkas ha. HMMM! Låter rätt förnuftigt skulle jag säga. Må hända kan det ha kommit med inspiration från OWASP Top 10 2010 som mycket tydligt visar att det handlar om en topp 10 lista för störst risk, inte värst konsekvens.
MSB har däremot kört in på ett helt annat spår. Deras vägledning blandar högt och lågt och det är minst sagt oklart vilken målgrupp de riktar sig till.
Här är några av de rekommendationer som ges för användarna av privata enheter anslutna till företagsnätet:
- Lösenordskydda enheterna så att de är låsta när skärmsläckaren är aktiv.
Använd starka lösenord. - Undvik att använda telefonen för att surfa på osäkra Internetsidor.
- Stäng av de tjänster du inte behöver för stunden, t.ex. WLAN, Bluetooth, GPS, Datatrafik etc. Detta minskar telefonen och surfplattas exponering och sparar dessutom batteri.
- Installera inga applikationer (appar) som det inte finns något behov av.
Stäm av med IT-avdelningen vilka applikationer som är godkända att
använda. Ladda endast ned applikationer från kända och välrenommerade
bibliotek. Undvik reklamfinansierade applikationer och var medveten om
vilken information applikationer kräver tillgång till.
- Koppla inte upp enheten mot okända oskyddade trådlösa nätverk.
... och så vidare. Enligt min mening har MSB helt missat målet. Säkerhetsråd skall finnas till för att hjälpa människor göra säkra och förnuftiga beslut. Har man dyra, krångliga åtgärder så kommer de med rätta avvisa det med minskat förtroende för källan som konsekvens. Min rekommendation till MSB är att ta ett steg bakåt, ta några djupa andetag och fundera igenom vilka realiserbara råd som ska ges till vem och varför. Ett dåligt dokument gör mer skada än vad saknaden av ett dokument gör. Ett par hjälpsamma frågor som ett dokument skall kunna svara på:
- Vilka 5 risker bör bemötas först?
- Var finns brytpunkten där åtgärderna börjar bli "dyra" i förhållande till deras riskreducering?
- Vad baserar sig sannolikhetsbedömningen på? Finns det verkliga siffror? Är det uppskattningar? Är det kopplat till svenskt territorium?
- Vad baserar sig konsekvensbedömningen på? Uppskattat worst-case scenario? Verkliga angrepp? Vad som är enkelt att automatisera och profitera på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar