fredag 10 december 2010

Datalagringsdirektivets mikro- och makroperspektiv - vad kostar det?

Nu är propositionen för datalagringsdirektivet färdigställd. Lagändring föreslås träda i kraft den 1 juli 2011, alltså om cirka ett halvår.

Ur ett mikroperspektiv är det stor oklarhet i teknikfrågorna
Propositionen pratar om "meddelandehantering" och den gör även ett djärvt försök i att definiera meddelandehantering som "tjänster som använder sig av olika kommunikationsprotokoll,
dvs. regler om hur kommunikationen ska ske, som SMTP (Simple Mail
Transfer Protocol, RFC 2821 och RFC 2822)". Själv använder jag emellanåt Live Messenger, som använder ett propreitärt protokoll, och det finns ju fler protokoll där. Var skall gränsen dras för när ett protokoll behöver hanteras av ISP:erna? Och betyder det här slutet för propreitära meddelandehanteringsprotokoll?

Min tolkning av propositionen är också att det är den ISP närmast den som sänder meddelandet som ska lagra trafikuppgifterna. Hur blir det då med alla de hundratusentals (miljontals?) svenskar som använder sig av Hotmail, Gmail eller andra HTTP-baserade mailtjänster?

Mikroperspektiv är viktigt för att kunna utröna vad lagen kommer leda till längre fram. Detaljerna kan man dock ofta ändra och utarbeta med tiden - det behöver inte vara perfekt på en gång under förutsättningen att vi har ett flexibelt system som åtgärdar de brister som uppenbarar sig med tiden.

Ur ett makroperspektiv bestämmer EU
Propositionen tar med några remissinstanser som har fått uttala sig kring vissa specifika, på förhand angivna frågor. Inte oväntat så tycker de som jagar folk (typ Åklagarmyndigheten, Antipiratbyrån, IFPI) att förslaget behövs och att balansen mellan information och integritet är väl utformat. Alla andra tycker det är någon grad av dåligt, med uttryck för att den inte över huvud taget skall införas. Men som propositionen kommit fram till så är det här ett EU-direktiv, och det är inte upp till Sverige att bestämma om lagen ska införas eller inte. Propositionen har alltså inte över huvud taget beaktat alternativet olydnad.

Det kanske inte var en del av propositionsförfattarnas uppdrag, men vem lyfter då fram vad alternativet olydnad innebär? Både Tyskland och Rumänien har tidigare åkt på bakslag när de utformat lagar utifrån direktivet som i sin tur stridit mot ländernas grundlagar. Även enligt svensk grundlag kan det finnas utrymme att underkänna datalagringsdirektivet. Och i dagsläget pågår utvärdering av lagen inom EU-kommissionen.

Med så mycket motstånd så hoppas jag att man förhalar beslut om lagen fram tills kommissionens utvärdering är klar - för det kan väl knappast finnas någon som i det här läget fortfarande tror att utvärderingen kommer framhålla att nuvarande direktiv är "A OK"?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar