torsdag 3 mars 2011

Swedbank nere igen, och igen...

Swedbank ligger återigen nere. Ingen information har hittills synts till om varför.

Förra veckan rapporterades det om att Swedbank troddes vara försökskaniner för "superhackare". Jag dissade då framförallt rapporteringen av det, som vilade tungt på DDoS-vinkeln, samtidigt som den verkliga storyn missades.

Den här gången så har inget rapporterats än, men i vissa kretsar förekommer spekulationer om att Anonymous är inblandade. Skulle så visa sig vara fallet kan det vara intressant att komma ihåg vilka motiv Anonymous tidigare haft. Nämligen rent politiska motiv. Media har på senare tid rapporterat mycket om bankernas stora vinster, höjda räntegap och höjda löner för vd - samtidigt som bankerna hamnat i konflikt med fackförbundet för att de "lägre" anställda inte får en garanterad lönehöjning.

Låter verkligen som en grogrund för ett politiskt motiverat "hack". Undrar hur många företag som över huvud taget tänker på att de kan bli utsatta för intrång på grund av att deras beteende ter sig svinaktigt? De ekonomiska skadorna av ett intrång kan bli mycket stora, speciellt om intrånget kommer från någon som vet vad de håller på med.

Bankomatvinsten: Äntligen får jag pengar i överflöd

... ja, eller så inte. Men man kan ju undra hur en del tänker, eller inte tänker. DN rapporterar idag om hur bankomater i Australien slutade kontrollera saldot och istället godkände samtliga uttag. Att bankomaterna öppnar sig på det sättet är designat för att stora fel inte ska drabba kunderna.
Jag vill då dra mig till minnes flera svenska incidenter där liknande skett:
  • 2006 - En 49-årig man från Ystad döms för olovligt förfogande till 11 000 kronor i böter efter att ha tagit hand om de 400kr som bankomatens föregående kund glömt i uttaget.
  • 2009 - En 55-årig man från Skellefteå döms för grovt bedrägeri efter att ha plockat ut totalt 290 900 kronor. Försvarets förklaring: "Han trodde bankomaten var snäll mot honom.
  • 2010 - En 55-årig man från Landskrona döms för grovt bedrägeri till ett och halvt års fängelse efter att ha plockat ut totalt 2,8 miljoner kronor från fem bankomater (376 uttag!) och sedan ha flytt landet. Efter ett tag kom han tillbaka och dök upp hos polisen, men efter domen har han återigen flytt landet.
  • 2010 - En 41-åring man i Skellefteå är polisanmäld för att ha tagit hand om 900kr som bankomatens föregående kund inte fick med sig. Även här är rubriceringen olovligt förfogande.
  • 2010 - Anmälan från en person i Tierp som tagit ut 3 000kr men glömt pengarna i bankomaten. Pengarna borta när han kom tillbaka.

Jag säger som Prot i filmen K-PAX: "Every being in the universe knows right from wrong".

Men kanske är det så att framförallt män i åldern 40-60 år får frispel när de ser en stor summa pengar precis framför näsan på dem.

onsdag 2 mars 2011

Ipad - Stabil som fan

Den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA har nu godkänt att flygbolag ersätter 10kg papperskartor med en Ipad + kartapp. Tillverkaren av appen säger:
Apples operativsystem iOS och appen visade sig vara extremt stabila. Och även om det är osannolikt att en systemkrasch inträffar så tar en omstart bara omkring fem sekunder

Undrar om det verkligen är vettigt att ta ordet från den som har kommersiella intressen i det. FAA:s egna undersökningar tycks sträcka sig till 250 flygningar utan problem. Så då måste det väl vara ok att köra med Ipad och den utvalda appen för all framtid, right?

Jag säger inte att det är fel, och jag vet inte hur kritiskt det är med kartor... men är det här allt som beslutet grundar sig på? Då tycker jag snarare frågan skall vara "vad var det som tog sån tid?"

Nu har jag inte detaljerna, kanske finns det mer till det. Men 250 flygningar visar väldigt lite. Skall det vara godkänt för exakt de versionerna? För vilka inställningar? Får den ha WLAN/3g påslaget? Får den ha fler appar installerade? Och kommer det komma några nya hot med det?

Vid första anblick ser det ut som ett klassiskt exempel på när en tidigare fysisk företeelse går över till sin digitala motsvarighet utan att ta hänsyn till de förändringar som kommer med det. Resultatet blir sällan "stabilt som fan", utan mycket oftare "sårbart som fan".

Exempel (självupplevt):
En fyrsiffrig PIN-kod skyddar en fastighets driftundercentral. Olika koder ger dessutom olika behörigheter. Centralen går bara att nå genom att fysiskt befinna sig på plats och där knappa in siffrorna. Centralen omvandlas till att kunna kommunicera över IP, och ges ett webbgränssnitt. Tillverkaren marknadsför centralen som säker och framhåller fördelarna med att centralen går att nå via Internet. Fortfarande skyddas den av en fyrsiffrig PIN-kod. Inga brute-force skydd finns implementerade.


En fyrsiffrig PIN-kod är en svag autentisering till att börja med, där ett fåtal kombinationer står för en majoritet av de koder som verkligen används. Men det kan vara tillräckligt när fysisk närvaro krävs och målet inte är så attraktivt. Kommer du till den digitala världen är det aldrig tillräckligt.

Enkla, basala misstag som blivit standard när fysiska världen blir digital. Tro inte heller att det är bättre bara för att övergången sker på ett område där säkerheten är prioriterat. Exempelvis inom lås- och larmbranschen finns det gott om förbluffande korkade lösningar. Som kund är det viktigt att bibehålla sitt kritiska tänkande och vid behov kravställa.

onsdag 23 februari 2011

Swedbank försökskanin för superhackare?

Dagens Nyheter har idag en artikel med rubriken "Swedbank utsatt för superhackare". Underlaget till artikeln kommer från Wikileaks och diplomatdokumenten, men rubriken kan man misstänka kommer från DN själva. Utifrån innehållet i artikeln är det absolut löjliga rubriker och slutsatser som dras.

Swedbank har tidigare visat tecken på sämre fungerande säkerhet än flera andra svenska banker, men en DDoS-attack kan knappast sägas vara varken sofistikerad eller ge något relevant underlag för hur DDoS-angrepp mot andra banker skulle arta sig.

Tyvärr har flera andra tidningar och även TT snappat upp det som skrivits och gör rubriker av det. Det är synd, för DN har tidigare varit ganska bra på sin rapportering kring IT-säkerhet. Förvisso är det flera olika journalister och ämnen, men visst ska det väl vara meningen att en tidning ska hålla en jämn standard oavsett vilken journalist som skrivit artikeln, eller vilket ämne den är om? Den här artikeln har snarare drag av sensationsjournalistik och bristande insikt.

Det finns en story i det ursprungliga dokumentet, men den är inte vad som skrivs om i de svenska tidningar idag...

måndag 21 februari 2011

En glimt av USA:s cyberkrigsföring

Arstechnica har tack vare HBGary-hacket en bra artikel uppe som ger en glimt in i var USA befinner sig rent tekniskt i frågan om cyberkrigsföring. Cyberkrig kanske inte är rätta ordet för stunden, men det framgår tydligt att riktade angrepp är en strategi som tillämpas.

FBI, Datalagringsdirektivet och webbmail

En av fördelarna med att ha skrivit ner sina tankar på en blogg är att man senare kan säga "Vad var det jag sa?" och hänvisa till tidigare inlägg. Idag är ytterligare en sådan dag.

En representant från FBI har nu vittnat för den amerikanska kongressen om deras dåliga möjligheter att lyssna av webbmail-trafiken. Det är precis en sådan teknisk oklarhet jag nämnde i mitt inlägg om datalagringsdirektivets mikro- och makroperspektiv.

Världen behöver dock inte vara svart eller vit. Det kan finnas en gråskala. Och bara för att man inte kan logga och lyssna av ALLA meddelanden betyder inte det att det saknas vinst i att lyssna av VISSA meddelanden. Det viktiga är att det är ett medvetet beslut.

Den utredning om datalagringsdirektivet som gjorts har dock inte uppmärksammat det här. Det gör att vi riskerar att det sitter personer i riksdagen som har en orealistisk bild av
datalagringsdirektivet. Och att beslut därför blir fattat på felaktiga grunder.

Jag skulle väldigt gärna se att någon gjorde en ordentlig analys av situationen. Några obehandlade frågor jag vill ha svar på:
  • Hur många fler brott kommer lösas med hjälp av datalagringsdirektivet?
  • Hur mycket snabbare löser polisen de brott som redan löses?
  • Hur mycket pengar kan polisen spara?
  • Vilka meddelanden väntar man sig lagra?
  • Vilka aktörer väntar man sig aktivt kommer undgå lagring?
  • Hur länge tror man att datalagringsdirektivet kommer vara effektiv i sin föreslagna form?
... det vill säga, när ska vi förvänta oss att det kommer function creep för datalagringsdirektivet även inom EU/Sverige?

torsdag 17 februari 2011

Jönköping: Knarkare misstogs vara spioner

Jag är ledsen för att behöva peka finger, men det här är bara för roligt.
För tre veckor sedan upptäcktes en okänd dator kopplad till Jönköpings flygplats intranät. Både flygplatsledning och polis trodde att det kunde handla om affärsspionage, och drog igång en utredning.

Men på tisdagen avslöjades sanningen. "Spiondatorn" vara ett fullt normalt samarbete mellan flyplatsens IT-avdelning och det lokala flygbolaget Flyglinjen.
Alltså, efter tre veckor, kommer man fram till att datorn faktiskt var ditplacerad av egna IT-avdelning. Hörde jag någon säga knarkarkvart?

Påminner för övrigt om incidenten på Island förra månaden. Kanske var det på grund av det som någon fick för sig att anmäla datorn?